Långsiktiga utmaningar i svensk ekonomi

Konjunkturinstitutet (KI) bedömer i sin senaste prognos (december 2017) att svensk ekonomi är stark men att riskerna är höga. BNP väntas öka med knappt 3 procent 2018 bland annat till följd av den starkare globala konjunkturen som gör att exporten blir en viktig drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin.

Samtidigt ser KI förhöjda risker både inhemskt och globalt. I Sverige är prisnedgången på bostadsmarknaden en osäkerhetsfaktor och i den globala ekonomin utgör bland annat höga aktie- och tillgångspriser till följd av de senaste årens expansiva penningpolitik en risk.

Men i långsiktscenariot framkommer två andra betydande utmaningar för svensk ekonomi. I scenariot, som bland annat bygger på att inga störningar drabbar ekonomin, antas BNP per invånare i genomsnitt växa med 0,3 procent 2020–2022 och svensk produktivitet väntas öka årligen med 1,3 procent. Det innebär låg tillväxt, klart under historiska genomsnitt. Scenariot siffersätter konsekvensen av två viktiga utmaningar i svensk ekonomi: integration av nyanlända och svensk konkurrenskraft.

Avsaknad av reformer på dessa områden kommer alltså att leda till låg tillväxt framöver. Förhoppningsvis blir både integration och svensk konkurrenskraft viktiga frågor under valrörelsen 2018 och mandatperioden därefter.

För den som vill fördjupa sig i på dessa områden rekommenderas Entreprenörskapsforums två senaste Swedish Economic Forum Reports:

Svensk konkurrenskraft: Har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan?

Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s